Gubbar och pulkaåkning

Min underbara Leo ville rita idag, för första gången. Det är första gången han ska måla gubbar och efter någon minut är vi där, hela familjen plus Håkan, Jörgen och hans dotter Elsa. Så roligt! Jag älskade att rita när jag var liten och jag har lust att ta upp det igen. Kanske får bli en sak för 2015 ;)

Vi har åkt snowracer idag. Det var så roligt att få åka med ibland (han ville och kunde åka själv ibland). Tack vädergudarna för snön!

Borde gå och lägga mig nu men har fullt upp med att planera nyårsmiddagen och välja ut låtar till vår playlist :)

Mellandagarna i Solna

Solen skiner på snön utanför, pojkarna leker och busar. Köttfärssåsen (med 5dl grädde i!) är klar och jag och Dante mumsar i oss medan Leo ritar hjärtan, solar och monster. Hjärtan tycker han om sa han alldeles nyss och visade mig hans "rälshjärta" :) Maken min var uppe med Dante imorse så han har tagit sig en tupplur. Jag strosar fortfarande runt i pyjamas och tofflor men ska väll klä på mig och ta Leo till pulkabacken. 

Det är rättså skönt att få komma hem några dagar, packa om väskor, sova i egen säng, duscha barn mm. Hoppas på att hinna träffa några vänner också innan vi drar till skogarna igen. 

Dagar i Sala

Nu är vi i Sala sen några dagar tillbaka. Det är lek med mina föräldrar, bror och hunden Alma. Det har blivit fika på stan med min farmor. Det har blivit en sväng till Västerås för att hälsa på Anna och John och idag blev det en sväng förbi Micke här i Sala. 

Dan före dan

Så. Nu ligger jag i sängen. Leos säng för att vara exakt. Dante vaknar ibland med magknip så det är lika bra jag sover här och låter de andra få sova ifred :)

Jobb idag med men inte riktigt lika mycket, vilket gjorde att jag kunde åka hem lite tidigare. Dantes feber försvann tills imorse och hans mage fungerar bättre men det kommer magont i omgångar. Men vi tror att det kan vara "eftervärkar" från allt han vart med om senaste tiden. 

När jag kom hem hade Martin iaf fått i Dante mat och pojkarna har lekt ihop lite då och då under kvällen. Oj vad man uppskattar ens barns friska och busiga humör efter veckor med sjukdom :)

Hann med att klippa denne lille herre idag. 

Då barnen varit som plåster på oss även idag har vi inte kunnat städa eller packa förrän dom små lagt sig. Men nu så, nu är det mesta gjort. Vi insåg ganska fort att vi inte skulle hinna med att åka till Grangärde idag så det får bli imorgon, tidigt. Vi ska möta upp svärföräldrarna och svägerskan med familj inne i Ludvika kl 10. 

Tänk, julafton imorgon.

Vi hoppas på en fridfull sådan och att vi får ladda batterierna under lovet som följer. 

God Jul på er alla där ute!

Familjen först

Vilken dag. Mycket på mottagningen och ansvaret låg på mig då mina fina kollegor, som arbetat häcken av sig medan jag vabat, fått julledigt. Samtidigt hemma hade Martin det fullt upp med en ledsen Dante. 

Det slutade på akuten där Dante äntligen fick bort det onda med hjälp av lavemang. Då var jag glad att jag jobbade så nära, att jag kunde springa fram och tillbaka för att hjälpa min man och mina söner. 

Har denna månad lärt oss något är det att vi är starkast ihop och att vi är tacksamma så länge vi får vara tillsammans. 

Dagarna innan jul

Sitter uppe själv och äter lite frukost innan jag ska sätta mig på bussen till jobbet. Jag är själv ansvarig för NK-mottagningen idag och imorgon och håller tummarna för att det ska vara lugnt. Ser fram emot att jobba. Jag fick ju lov att vara hemma hela förra veckan. Tyvärr så är Dante sjuk igen så Martin fick stå sitt kast och vara hemma. Det är nog "bara" feber från 1,5-årsvaccinet men jag tycker så synd om honom. Han har varit så mycket sjuk nu. Tack och lov äter han bra ändå. 

"Åh vad gulligt", tänkte vi när han somnade i soffan i lördags. Vaknade med feber :(

Nu är det dags för mig att borsta tänder och smyga ut. Det är ovanligt att få gå upp och göra sig iordning själv på morgonen, så jag njuter av lugnet. 

Hoppas ni får en bra dan-före-dan-före-dopparedan! :)

Slutet på veckan

Snart har veckan gått och vi har fått lov att vara hemma hela tiden. Dante har mest troligen drabbats av rotaviruset, en av de vanligaste magsjukorna som drabbar alla men framför allt barn mellan 6 mån- 2 år. Efter varje gång man får den får man nämligen bättre och bättre skydd. Vuxna är ofta immuna. Men stackars Dante har varit dålig tills idag, och han är inte helt ur farozonen. Det verkar iaf bli förskola på måndag. Jag och Leo känner ibland av någon konstig knipkänsla i magen, inget mer. 

Det värsta för Dante har varit magsmärtorna. Han har haft så ont att han inte vetat vart han skulle ta vägen. Då får man bara vara med honom och krama så mycket man får. 

Leo får man krama extra mycket där emellan. Han har inte tyckt att det varit så roligt att lillebror fått mer uppmärksamhet... ;)

Idag när Dante börjat må lite bättre har dom tack och lov börjat leka så fint ihop. Det är helt underbart att se och höra. Det bästa vi har gett dom är varandra, helt klart. 

Martin är borta ikväll. Det har varit väldigt mycket för honom senaste tiden så det ska bli skönt med jullov och nu, snälla tomten, vill vi hålla oss friska!

Vab för sjuttielfte gången

Vi hann med an vecka på förskola och jobb innan det var dags att vaba igen. 

Dante började spy natten till lördagen och har hållit på hela helgen. Nu är det bara det andra som kommer och han mår bättre. Just nu sitter han och äter lunch med Leo. Ja, vi kände att det var lika bra att hålla honom hemma så vi inte riskerar att smitta någon. 

Lite konstigt är det ju att ingen annan hittills blivit sjuk. Googlar man på rotaviruset stämmer allt in där så det är kanske därför? Typ den enda maginfluensan som man kan bygga upp ett försvar mot. Jag som har förberett mig hela helgen. Vi får se helt enkelt. 

Inte nog med magsjukan, Leo har varit på ett mycket konstigt humör i helgen. Arg, skrikande, fumlig och tjatig. Han har varit såhär en gång förut vet jag. Några dagar sådär, med hemskt humör! Jag tror att det är en utvecklingsfas av något slag så vi har hållit fast i regler och inte gjort nåt stort av det och idag är det bättre. Jag tror att han måste testa gränserna till det yttersta ibland och är till slut tacksam över att man som vuxen stått stadigt på jorden med gränser och rutiner. 

Det har ju såklart varit en prövning då någon är sjuk och krävt mycket uppmärksamhet. 

Min underbara Leo. 

18 månader

Idag var det dags för Dantes 18-månaderskontroll. Han klarade den fint, följer sina kurvor och trots sin starka vilja visade han till slut allt han kunde ;) 

Vår underbara Dante, så älskad. Charmör, busig och kramig. När han vill ;)

En kväll för och med mina kollegor

Igår var jag och mina kollegor bjudna till vår närmaste chef för lite julmys och middag. Vi är ju bara tre på mottagningen men till mina kollegor räknas specialistsjuksköterskor, remisshandläggare, utlandskoordinator m. fl. 

Min fina chef bor på Odenplan med kyrkan utanför sovrumsfönstret och hennes lägenhet var supermysig med högt tak, gångar och små rum. 

Jag har turen att ha så fina kollegor. Det behövs när läget inom vården är som den är. Proceduren att gå över till den Nya Karolinska är bökig och invecklad och det handlar alltid om besparingar. Besparingar på en redan pressad arbetsplats.

Det är tack vare mina fina kollegor som jag orkar med mitt jobb. 

Klipp och trötta barn

Idag blev det en tur till frisören efter jobbet. Jag är så glad över att ha hittat en frisör jag gillar och som är sjukt duktig. Det har tagit mig år. Så det är värt att åka till andra sidan stan, Hammarby Sjöstad närmare bestämt. 

Jag hann iaf hämta barnen på dagis. Efter middag och dans till Frozen (Disneyfilm) somnade den lille i sin säng och den store i soffan. Igår somnade han under bordet i sin koja. 

Vi tror han växer. Han är så trött efter förskolan och är ofta grinig och kramig. 

Nu måste jag börja fundera på julklappar till min man. Och skriva ner vad jag själv vill ha. Det är nu bara 14 dagar till jul!!

1,5 år

Medan vi legat hemma sjuka har vår yngste pojke blivit 1,5 år. Det måste såklart uppmärksammas :)

Han är liten och tuff. 10 kilo är kanske inte så mycket men han är bestämd och vet vad han vill (och inte vill). Han är en liten clown som gillar att gå runt och dansa eller göra till sig. Han är trygg i sig själv och är social. Han tycker jättemycket om små barn men mest älskar han sin storebror, som han ofta vill krama och klappa på. 

Denna vecka har tand nr 3-6 tittat ut och han har slutat med napp. Han ville inte ha den då det gjorde ont + att han varit supertät i näsan och snorig. Då passade det perfekt med att inte ge tillbaka den nu när det snart gått en vecka och han verkar ha glömt bort den. Hur enkelt som helst :)

Vår charmknutt!

Barnens klappar

Sådär ja, då har man fixat barnens julklappar och present till Leo. Allt har vi klickat hem från Stor & Liten på nätet. Tack och lov för internetshopping när man inte har tid eller lust att springa runt i butiker :)

Vi känner ju våra barn så det var lätt och fort fixat. Vi satsar på rejäla julklappar, mest i trä och på klassiker som brio och lego. Sånt som vi vet båda leker med och som man leka med länge :) Nu ska vi bara rensa i deras rum innan jul också. Få bort lite smågrejer som dom ändå inte leker med.

Nu gäller det bara att fixa resten av klapparna... 

Vändningen

Vi fick lite julfint i söndags. Som tur var försvann min feber sakta men säkert under dagen. Man har ju som sagt inte riktigt tid med att vara sjuk, speciellt inte när man har små barn. 

För första gången i mitt liv har mina barn hjälpt till att klä granen. Känns roligt att börja skapa nya julminnen och traditioner med vår lilla familj :)

Leo tyckte granen blev jättefin med alla kulor längst ner ;)

Igår ringde vi vårdcentralen och fick en tid till doktorn. Dantes feber ville ju aldrig försvinna och trots att ögonen börjat se bättre ut verkade han ha jätteont i halsen. Doktorn hittade ett förhöjt CRP men inga streptokocker. Det är nog någon dagisbacill så Dante fick antibiotika och ögonsalva utskrivet. Han tyckte väll att jag också kunde ta antibiotika men jag ville vänta ut det sa jag.

Nu gäller det bara att få i Dante sin medicin. Det är inte enkelt kan jag lova. 

Dante på väg till doktorn. Bussen är såklart med. 

Min lilleman är sakta men säkert på väg tillbaka. 

Idag efter lunch kommer Martin hem och byter av och då ska jag ta bussen till jobbet och få lite gjort. Har ångest över allt jobb jag missar men försöker ständigt att intala mig om det inte går att göra så mycket åt. Såhär är det att ha barn. Men oj vad jag hatar att behöva säga till mina kollegor att jag måste vara borta. 

Det känns lite lättare att vab'a och vara sjuk när julen är på väg i alla fall. Julmusik, tända ljus och glöggdoft...mmm. 

Hoppas er tisdag blir bra mina vänner! :)

Bild från en varmare tid, på en friskare Dante.