2015-10-17

Mycket jobb och förkylda barn

Nu har två veckor gått utan min närmsta kollega på mottagningen. Det har varit stressigt och fullt upp men vi har klarat det bra ihop, jag och de andra som hjälpt till :) Jag ser iaf fram emot Ankis återkomst på måndag. 

Oturligt nog har ju jag fått vab'a första veckan, två dagar med Leo och andra veckan, en dag, med Dante. Igår var vi hemma med lite feber och snoriga näsor. 

Idag tror jag att vi mår lite bättre men det blir till att stanna hemma och kurera oss för Dante har fortfarande feber. Hans humör är på topp hur som helst, fast tålamodet hade kunnat vara lite längre ;)

Vi fick ställa in våra Karlskoga-planer denna helg, och jag som sett fram emot det så. Men sånt är livet! 
Jag hoppas på att vi mår bättre nästa helg för då ska vi till Falun är det tänkt :)

2015-10-06

Jobb, jobb och lite vab

Idag, och igår, har det varit tufft på jobbet. Jag har haft lite hjälp men har haft ansvaret för mottagningen på mina små axlar. Att sköta mottagningen själv innebär kort lunch och oftast max ett toalettbesök under dagen. Det innebär ett konstant informationsflöde och en rädsla att missa något viktigt, som kan påverka någons liv. 

I fredags handlade jag efter magkänslan vilket kan ha räddat en mans liv. Jag är glad över att vara sjuksköterska och känner att jag, oftast, gör ett väldigt bra jobb där jag är just nu. 
Vi är dock ont om folk, anställningsstopp och Gud vet vad. Man prioriterar tyvärr inte vården vilket redan visar sig dagligen för mig. 

Nog pratat om vården och politik. Imorgon måste jag vab'a. Leo har feber och hostar, vaknar med krupp om nätterna. Han är inne på dag tre, stackarn. Om dagarna mår han ju bra vilket är skönt. 
En välbehövlig paus för mig men jag tänker på de som kämpar för min mottagning.