Det var underbart att få en kram av mamma på Arlanda. Sen var det en smärre chock att spinga ut till bilen i bara tröjan. Det är lite kallare här hemma kan jag säga...Det var underbart att öppna dörren till vår fina lägenhet. Kärt återseende. Efter en storhandling hade vi fyllt kylskåpet och efter lite svensk mat (mamma skans köttbullar och mackaroner) däckade vi i sängen. Allt känns fortfarande upp och ner och hit och dit. Jetlag har jag hört att det kallas. Jag lovar att återkomma när mitt huvud är normalt igen. Jag var smart när jag tog morgondagen ledigt också.
Det bästa med resan?
Frieriet, alla tider.
Berättar mer sen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar