(Detta inlägg skrevs i onsdags men kom inte upp förrän nu)
Men som tur var försvann febern till natten och han vaknade pigg och frisk på tisdagen. Jag tänkte att jag då kunde passa på att tvätta och diska och sånt man inte hade en susning till att göra på måndagen. Istället ringer förskolan. Leo hade fått grus slängt i ögonen och allt hade inte kommit ut. Det var bara att åka in till S:t Eriks Ögonsjukhus. Leo var på superbra humör trots att man såg gruset i ena ögat så vi fick snällt vänta tre timmar på akuten innan vi fick träffa läkaren. Martin hade Dante och jobbade hemifrån som tur var.
Gruset spolades bort med vatten och gråt och Leo tyckte nog att det var ganske spännande och roligt att få åka iväg med sin mamma :)
Idag var båda barnen tillbaka på förskolan och har haft det toppen. Leo är en helt underbar pojke, nära till känslor och väldigt ordentlig. Dante är självständig, busig och redan trotsig. Han har glimten i ögat och gör ofta till sig.
Min dag på jobbet vill jag inte ens prata om, jag har fått prata av mig med Martin. Ännu en dag med huvudvärk om man säger så. Det känns som att man bara springer runt och ordnar och fixar och tar hand om andra. Jobbet, min familj och mitt hem tar upp all min tid just nu. Jag hinner inte ens med allt hemma (det är det som kommer sist). Barnen får min och Martins tid så länge dom är vakna då vi inte vill missa en sekund. Det finns ju annat jag vill göra också, folk jag vill träffa, saker som måste göras, men det får bli senare någon gång. Just nu sover barnen och jag ska ta hand om mig. I ca en kvart, för sen sover jag ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar