Det började med att Leo spydde igen och efter många samtal med vårdcentralen fick vi en läkartid. När Leo inte ens ville stå på benen och var helt slut blev vi omdirigerade till Astrid Lindgrens istället och till och med jag började tro att Leo skulle få dropp.
Väl framme började ju såklart Leo fråga efter banan och festis så då fick man onda ögat av vårdpersonalen. Så typiskt när alla säger olika. Jag skulle aldrig åkt in ensam med två barn, en vagn och utan bil om det inte var så att jag trodde att mitt barn behövde hjälp. Hur som helst fick vi order på att ge vätskeersättning och majsvälling och återkomma imorgon om det inte blivit bättre.
Sen dess har vi trugat och bett, tjatat och tjatat på stackars Leo. Vet inte om alla vet det men det går inte att tvinga i en treåring saker han inte vill äta eller dricka.
Nu sover han i alla fall och har fått i sig en del. Undrar verkligen vad det är han har. Men mest vill jag bara ha tillbaka min Leo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar