Han fattas mig redan

Nu sitter vi i bilen efter att ha spenderat några timmar i min familjs stuga vid Långforsen i Sala. Vädret har ju vart toppen och min farbror och mina kusiner från Stockholm har också vart där. Leo hade med andra ord många att leka med :) 

Nu fattas han mig något otroligt, min underbara Leo. Jag förstår nu varför vi aldrig lämnar bort honom. Jag klarar knappt av att vara utan honom! :( Undrar vem som behöver "tränas" mest, vi eller Leo? Eller så ska man inte behöva tränas. Visst skulle ens äktenskap må bra av lite egentid men jag vill helst inte vara ifrån mina barn när dom är små. 

Oftast får pojkarna följa med oss, men jag känner nog fortfarande att vi gjort rätt med Gotland. Leo har det bra. (Upprepar det tyst för mig själv) Nu ska vi försöka passa på att uppskatta lugnet ;)